En webbyrå är en typ av reklambyrå

En webbyrå är en typ av reklambyrå som är specialiserad på kommunikation genom digitala kanaler, särskilt Internet. En webbyrå kan antingen vara produktionsorienterad och fungera som underkonsult till en reklambyrå, eller vara en helhetsleverantör som erbjuder strategisk planering och själv har alla behövda kompetenser inom företaget.

Webbyråer arbetar ofta i projektform och ett uppdrag kan involvera yrkesgrupper som projektledare, produktionsledare, Creative Director (CD), Art Director (AD), AD-assistent/webbdesigner, copywriter, experter på människa-datorinteraktion, Motion Designer/animatör, serverprogrammerare, HTML-programmerare och Flashprogrammerare. En webbyrå kan vara mer eller mindre inriktad på teknisk implementering, liksom mer eller mindre inriktad på utformning av koncept, kommunikation, form, animation och gränssnitt. I större projekt är därför ibland flera specialistbyråer och/eller frilansare inblandade för att kunna leverera en heltäckande lösning.

En del webbyråer tar ett större grepp om sina kunders internetnärvaro och erbjuder strategisk konsultation, marknadsföringstjänster och copy. Dessa kallas även digitalbyråer. Digitalbyråer kombinerar strategiska insikter från reklambyråer med webbyråernas kunskap om digital marknadsföring och teknik.

Uppdragen kan handla om att skapa webbplatser för företag såväl som för kortlivade kampanjer, intranätportaler, annonser, nyhetsbrev via e-postmeddelanden, gränssnittsdesign inklusive användbarhetsstudier för applikationer som bokningssystem och e-handel samt webbanalys.

Under den så kallade IT-bubblan 1999-2001 fanns det hundratals webbyråer enbart inom Stockholmsområdet. Bland de mest kända återfanns Icon Medialab, Clockwork, och Framfab vilka alla börsnoterades.

Hemsida är en dataterm med flera betydelser:

Startsida – den första webbsidan som visas när man öppnar sin webbläsare
Webbplats (i synnerhet en personlig webbplats) – alla webbsidor tillhörande en domän, exempelvis sv.wikipedia.org, med vissa undantag – vanligast i formen att en ”hemsida” kan ha multipla domännamn
Webbsida (i synnerhet en personlig webbsida) – en enskild sida på en webbplats
Ingångssida (även huvudsida, förstasida, välkomstsida, inträdessida eller något oegentligt startsida) – webbsidan som man hamnar på först när man går in på en webbplats
På grund av de många olika betydelserna av ordet ”hemsida” rekommenderar Svenska datatermgruppen att man undviker ordet till förmån för de mer precisa orden ovan.
Ordet hemsida är en direktöversättning från det engelska ordet home page, som dock inte har samma betydelse som det svenska ordet. Ursprungligen syftade det engelska ordet på ”startsida”. Knappen på webbläsarens verktygsrad för återgång till startsidan brukade också tidigare vara märkt som ”Hem” eller ”Home”, men har senare ändrats till ”Startsida” eller en hussymbol. Numera kan det engelska ordet även syfta på ”ingångssida”.

Rena arbetskläder arbetar

Rea arbetskläder arbetar med att sprida kunskap

På detta sätt uppmanar vi arbetsskor i Sverige att både som konsumenter och medborgare sätta press på klädföretagen. Klädeföretags agerande har stort inflytande i hur situationen för arbetarna ser ut i produktionen. Deras investeringar i låglöneländer är eftertraktade och konkurrensen är hård, vilket gör att de ofta har en stor makt. Deras inköpsstrategier bidrar många gånger till problem med extremt låga löner och orimliga arbetstider. Men de har även makten och möjligheten att skapa förbättringar och många företag arbetar idag med sitt sociala ansvar. Klädföretagen är dock beroende av konsumenternas efterfrågan och därför har konsumenter stor möjlighet att påverka dem i rätt riktning. Det behöver inte vara svårt eller tidsödande att påverka. Det kan handla om att ställa frågan i butiken hur arbetskläderna du köper är producerade. Du kanske inte alltid får svar på dina frågor, men frågan i sig upplyser personen du pratar med om att detta är något viktigt. Det brukar sägas att ”bakom varje fråga i butiken eller e-postmeddelande döljer sig hundra andra personer som tycker likadant”. Genom att efterfråga mänskliga rättigheter i klädindustrin kan du vara med och bidra till förändring. Du kan även utbilda dig till informatör för Rena arbetskläder och engagera dig i våra kampanjer och frågor.kan du hitta aktionstips, skicka elektroniska vykort till företag samt bli prenumerant på Rena arbetskläders nyhetsbrev för löpande information om utbildningar och andra aktiviteter.

Borsta

Damm och smuts är bovar som skadar dina plagg och deras finish. Borsta tyngre
plagg regelbundet för att bli kvitt problemen.

Tvätta

Kolla först om plagget behöver tvättas – använd näsan och lukta. Om plagget luktar
gott men har drabbats av en retlig fläck – behandla enbart fläcken, det vinner inte
minst miljön på. Plagg som verkligen behöver tvätt ska få den så snart som möjligt.
Smuts biter sig fast! Riktigt smutsiga plagg behöver ibland blötläggning. Följ
tvättråden, de finns där av en anledning.
Tvättpåse
För att skydda dina ömtåliga plagg med till exempel spets, pärlor och paljetter på, är
det bra att lägga dem i en tvättpåse. Detta kan öka livslängden på plaggen.
Att tvätta sin BH i tvättpåse ökar också chansen att bygeln inte åker ur BHn eller
fastnar i tvättrumman.

Noppor

De små plupparna som drabbar alla stickade material och många vävda, får bäraren
att se ovårdad ut, men de är lätt avhjälpa. Nopporna består av små klumpar av fibrer.
På ullplagg kan de falla bort av sig själva eller borstas bort. På syntetvarianter sitter
de ibland hårdare, då kan man gå över dem med en specialapparat, en så kallad
noppborttagare.
Garderobens rovdjur
När de väl har flyttat in så krävs det hårdföra metoder och skadedjursbekämpare.
Bäst är att förebygga:

  • Häng arbetskläder inom vård. Hopknölat i högar är kalas för pälsängrar och mal.
  • Vädra och borsta. Ohyra gillar mörker och fukt.
  • Tvätta smutsiga plagg direkt och blanda aldrig smutsigt och rent.
  • Lavendel och malört ska hjälpa eftersom de lär innehålla ämnen som

 

I ett mer posttraditionellt samhälle finns det möjlighet att identifiera sig med fler än en identitet. De
traditioner och gamla normer som tidigare har funnits hålls heller inte lika hårt som tidigare. Antony
Giddens pratar om ett reflexivt förhållningsätt. Nu kan människan skapa sitt eget liv på ett annat sätt
än tidigare. Vi har nu större valmöjligheter, vi kan i större grad påverka vårt yrke, kropp, liv mm.
Dock finns det fortfarande en klyfta mellan hur vi vill ha det och hur det faktiska livet ser ut
(Hammarén & Johansson 2009, 30). Människan letar ständigt efter sin identitet på ett mentalt plan
men söker även sin identitet på ett kulturellt plan. Människan har i många århundraden burit arbetskläder
och smycken för att skapa sig en identitet. Det skall samtidigt tilläggas att arbetskläder och smycken
kommer i trender och människan påverkas efter det (Hammarén & Johansson 2009, 32). Under
1800-talet var arbetskläder till för att visa hur mycket pengar man hade och då även vilket klass man
tillhörde. På 1900-talet började förhållandena att ändras och man kunde inte längre se på ett tydligt
sätt vilka som hade pengar och inte eller vilken klass man tillhörde. arbetskläderna börjar nu istället visa
vem personen är och vilken identitet den har (Hammarén & Johansson 2009, 33). I dagens samhälle
är det märken på olika klädesplagg eller associerar som sätter en vis status på personer som bär
dem. Vissa köper hellre ett fåtal dyrare plagg än många billigare plagg för att framstå som någon
med gott om pengar. Andra köper fake märkens – arbetskläder för att lura andra i sin omgivning att du har
de pengar och den status som krävs för att bära dessa märken (Hammarén & Johansson 2009, 33).
Det finns de som menar att man kan se vem en person är, hur den vill vara, vilket yrke denna har
eller vilken status denna person bisitter genom att endast titta på det yttre skalet i form av arbetskläder och
associerar (Hammarén & Johansson 2009, 33). Andra materiella ting spelar också in i bedömningen

När man odlar vanlig vård

  1. används mycket
  2. bekämpningsmedel och
  3. konstgödningsmedel vilket inte är
  4. bra för miljön. Istället kan man köpa
    arbetskläder av ekologisk vård och då
  5. kan man vara säker på att det inte
    har används några
  6. bekämpningsmedel eller
  7. konstgödning. Dock är den
    ekologiska vården lite dyrare än den vanliga och det
  8. avskräcker många från att köpa den. I slutändan kan det
    ändå vara värt att köpa den ekologiska vården trots
    priset för att de arbetsskor och skyddsskor som odlat den slipper riskera
  9. sina liv och sin hälsa och du som sedan köper en vara av
    ekologisk vård får en produkt som är helt fri i från farliga
    kemikalier och allergiframkallande ämnen.
    Du kan också hålla utkik efter rättvisemärkta arbetskläder
    eftersom de garanterar att arbetsskorna som producerat
    vården och arbetskläderna har haft bra arbetsförhållanden och
    fått betalt för sitt arbete, och att det inte förekommer något
    barnarbete. Den rättvisemärkta odlingen sker med respekt
    för mänskliga rättigheter.